Äckeljävlakukhelvetes leder! Måste fan dra och kolla mig. Kan vara möjligen reumatism.

Jag har nu alldeles nyss läst igenom alla inlägg jag har skrivit (nästan) och insett hur verkligt fittig jag har varit. Det har visst inte bara kommit massa positivt ur min bakgrund... Det har hänt mig så äckligt mycket att om jag skulle berätta allting för en eller flera personer skulle dom tro att jag ljuger. Ingen vet allt om mig. Och i nu läget tycker jag att det så ska förbli.

Farfar jag älskar dig, men det du gjorde har satt sina spår. 
Jag avundas mina vänner när jag träffar deras föräldrar och mor-/farföräldrar. För jag vet att jag aldrig äns kommer att kunna komma i närheten av den familjelyckan, kanske när jag får egen familj. Det ska vi nog se till! (Y) hehe...

Det tar tid att lära känna mig, och se vem jag verkligen är. Vissa brukar ta mig för en bitch, andra en toffel.
- Jag har svårt för att säga "jag älskar dig" när jag väl säger det så menar jag det.
- Jag säger aldrig någonting jag inte menar.
- Jag hatar falukorv, och älskar pannkakor.
- Jag har en död bror som jag aldrig har träffat, typ.... Men jag älskar honom över allt annat.
- Jag tycker om att vara ensam. Men jag är också rädd för att vara ensam.
- Jag blir aldrig arg, i princip. Jag blir bara besviken. Och gråter nästan aldrig.
- Jag får aldrig fotsvett! (y)
- Det är otroligt svårt och samtidigt väldigt lätt att såra mig.
- Jag är märkesbög, syns inte men det är sant!
- Har du frågor, har jag svar.


Ikväll blir det hem till Jennifer, och träffa Emma. Sova i lillstuuugan, Nice! Deeptalk och öl är en underbar blandning.

På söndag är Du paxad. Och då ska jag bannemej ta en snack med dig, be om ursäkt osv... För tro't eller ej, men jag älskar dig faktiss.  

Mösspåtagningen ropar!♣